När vi pratar om att leda för hållbarhet, hur ska man egentligen förhålla sig till det på ett sätt som blir – tja – hållbart? Den frågan ställer sig Ola Ljunggren Bergeå och ger fem konkreta utgångspunkter att förhålla sig till.

We argue that todays and future management models need to be built on a totally different view of what an organisation actually is. The organization as a whole, must learn to function within a context of emerging diversity, interconnectedness and complexity: functioning as an ecosystem.

I ett nyligen avslutat forskningsprojekt som finansierades av det strategiska innovationsprogrammet STRIM, ett samarbete mellan Vinnova, Formas och Energimyndigheten, har Helena Ranängen, Åsa Lindman och Osmo Kauppila vid Luleå tekniska universitet testat om konceptuella ramverk för hållbarhetsledningssystem fungerar i praktiken och om etablerade stakeholder managementmodeller och begreppet materialitetsanalys är användbara för planeringssteget i ett HLS för social acceptans.

Kvalitet och hållbarhet handlar om förhållningssätt som behöver genomsyra hela organisationen för att vara riktigt verkningsfulla. Det affärsmässiga värdet ökar, trovärdigheten gentemot omvärlden stärks och riskerna för bakslag minskar om alla medarbetare, oavsett roll, tagit till sig och arbetar varje dag med kvalitet respektive hållbarhet i åtanke. Att kvalitet respektive hållbarhet är integrerade i såväl strukturer, system som i kulturen.

Ordet excellens kan ge olika konnotationer. För oss betyder det att vi alla blir våra bästa jag och det innefattar både prestation och välbefinnande. Det gäller såväl elever som medarbetare och allt vi gör i hela organisationen, för om eleverna ska nå så långt som möjligt behöver också medarbetare och organisation sträva efter att frigöra optimal potential. Excellens anger då en riktning om att vi alla strävar efter det allra bästa. Detta ingår i vår vision som tillsammans med vårt ledarskap är de viktigaste redskapen i arbetet i denna riktning.

Vi vet alla att samhället behöver ställas om mot ett mer hållbart samhälle. Det gäller inte bara för klimatet utan även för att få en bättre värld för alla att leva i. Men vilka är alla och vad vill alla ha? Det är ju frågor som vi inom kvalitetsrörelsen brukar fråga om kunder. Vilka är kunderna och vad vill kunderna ha? Alltså borde väl kvalitetsverktygen fungera även på en samhällsnivå? Gör de det?

Hur ska samhället kunna ta sig an den lika viktiga ekologiska samhällsutmaningen och målet om en fossilfri värld om det sker på bekostnad av social hållbarhet? Att få ihop social och ekologisk hållbarhet tillsammans med en ekonomisk hållbarhet och dess komplexa kombinationer av utmaningar ställer fler frågor än svar där ibland sammanhanget kanske blir viktigare är generella svar?

Som brandmän full mundering och vattenfyllda slangar runt våra fötter står vi en cirkel med ryggarna mot varandra. Vi skriker unisont:
– Vi hinner inte!

Elden tar över och vi börjar fatta mer och mer ogenomtänkta beslut, beslut som får medarbetarna tro att vi har tappat förståndet. Tiden tar slut och vi börjar springa åt varsitt håll, ingen tycks veta vart målet är.

Genom att leverera nya värden, få en ökad visibilitet bör kvalitetschefsrollen bli mer intressant och attraktiv som yrkeskarriär. Kanske innebär det att rollen ”kvalitetschef” kommer ersättas med en mer dynamisk, modern titel för 2020-talet.

Föreställ dig Sveriges näringsliv som en spelplan där små och stora, privata och offentliga företag handlar med varandra. Företagen drivs av ledare och medarbetare som spenderar hälften av sin vakna tid på jobbet. Resterande tid är de privatpersoner, konsumenter och politiska väljare.