Ordet excellens kan ge olika konnotationer. För oss betyder det att vi alla blir våra bästa jag och det innefattar både prestation och välbefinnande. Det gäller såväl elever som medarbetare och allt vi gör i hela organisationen, för om eleverna ska nå så långt som möjligt behöver också medarbetare och organisation sträva efter att frigöra optimal potential. Excellens anger då en riktning om att vi alla strävar efter det allra bästa. Detta ingår i vår vision som tillsammans med vårt ledarskap är de viktigaste redskapen i arbetet i denna riktning.

Vi vet alla att samhället behöver ställas om mot ett mer hållbart samhälle. Det gäller inte bara för klimatet utan även för att få en bättre värld för alla att leva i. Men vilka är alla och vad vill alla ha? Det är ju frågor som vi inom kvalitetsrörelsen brukar fråga om kunder. Vilka är kunderna och vad vill kunderna ha? Alltså borde väl kvalitetsverktygen fungera även på en samhällsnivå? Gör de det?

Hur ska samhället kunna ta sig an den lika viktiga ekologiska samhällsutmaningen och målet om en fossilfri värld om det sker på bekostnad av social hållbarhet? Att få ihop social och ekologisk hållbarhet tillsammans med en ekonomisk hållbarhet och dess komplexa kombinationer av utmaningar ställer fler frågor än svar där ibland sammanhanget kanske blir viktigare är generella svar?

Som brandmän full mundering och vattenfyllda slangar runt våra fötter står vi en cirkel med ryggarna mot varandra. Vi skriker unisont:
– Vi hinner inte!

Elden tar över och vi börjar fatta mer och mer ogenomtänkta beslut, beslut som får medarbetarna tro att vi har tappat förståndet. Tiden tar slut och vi börjar springa åt varsitt håll, ingen tycks veta vart målet är.

Genom att leverera nya värden, få en ökad visibilitet bör kvalitetschefsrollen bli mer intressant och attraktiv som yrkeskarriär. Kanske innebär det att rollen ”kvalitetschef” kommer ersättas med en mer dynamisk, modern titel för 2020-talet.

Föreställ dig Sveriges näringsliv som en spelplan där små och stora, privata och offentliga företag handlar med varandra. Företagen drivs av ledare och medarbetare som spenderar hälften av sin vakna tid på jobbet. Resterande tid är de privatpersoner, konsumenter och politiska väljare.

I tider som dessa behöver vi allt stöd och nya idéer som går att få och liksom tidigare har kvalitetsrörelsen haft betydande hjälp av den japanska utvecklingen. Vi blickar åter igen österut där japanska regeringen har formulerat och initierat Society 5.0 som innebär en betydande transformation av det japanska samhället. Japanska Society 5.0 handlar om hur människan bättre ska kunna få användning av digitaliseringens möjligheter, artificiell intelligens och maskinlärande – men på människans villkor!

Vi står mitt i steget att kvalitetsbegreppet utvecklas där kunden visserligen fortfarande är i centrum, men vi ska även ta hänsyn till kommande generationer som kunder här och nu. Nu handlar det inte bara om customer satisfaction, utan lika mycket om societal satisfaction, det vill säga hur verksamheter ska bidra och utveckla en förmåga till att bidra till samhällsnyttan och hur det driver organisationers framgång.

Vad påverkar egentligen resultatet för verksamheter? Det var en fråga som jag och min kollega Hendry Raharjo ställde oss i en forskningsstudie. Vi hade tillgång till kvantitativa data från 165 verksamheter. Verksamheterna var bedömda på hur bra de var på ett antal kriterier. Kriterierna var 1) Ledning, 2) Information och analys, 3) Strategisk planering, 4) Medarbetarnas engagemang och 5) Processledning. Vi hade även tillgång till verksamheternas resultat.

Vad säger ni? Vi ser fram emot att höra mer om era erfarenheter med förslag på ämnen att diskutera med många goda exempel, förklaringar till viktiga utmaningar eller beskrivningar av avgörande möjligheter här i Quality 5.0 Forum för i den här frågorna behöver vi kraftsamla!