Vad leder till bra resultat?

Vad påverkar egentligen resultatet för verksamheter? Det var en fråga som jag och min kollega Hendry Raharjo ställde oss i en forskningsstudie. Vi hade tillgång till kvantitativa data från 165 verksamheter. Verksamheterna var bedömda på hur bra de var på ett antal kriterier. Kriterierna var 1) Ledning, 2) Information och analys, 3) Strategisk planering, 4) Medarbetarnas engagemang och 5) Processledning. Vi hade även tillgång till verksamheternas resultat.

Vi fann efter gedigna statistiska analyser att de två kriterier som hade störst påverkan på resultatet var hur verksamheten leds (1) och vilket engagemang som fanns (4). Kanske inte någon överraskning för dig? Men känner du till vilket kriterium som verksamheterna var sämst på? Det var nämligen ledningen (1) av verksamheten. Med andra ord, det som är viktigast för resultatet var verksamheterna sämst på.

Resultaten från vår studie kom med ytterligare en överraskning. Det som verksamheter var bäst på var strategisk planering (3), vilket också hade en negativ eller ingen påverkan alls på resultatet! Speciellt för offentliga verksamheter visade studien att ju bättre de var på strategisk planering, desto sämre resultat fick de.

Det som verksamheter var bäst på var strategisk planering, vilket hade en negativ eller ingen påverkan alls på resultatet!

Har du varit på ett fint konferensställe i två dagar för att prata strategier, för att sedan åka hem och göra precis som du alltid har gjort? Jag tänkte först att det kanske bara hände mig, men förstår nu att strategiskt arbete har en stor förbättringspotential. Vi behöver bli mindre strategiska och fokusera mer på faktiska resultatförbättringar. Forskningsstudien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Operations and Production Management.

Foto Henrik Eriksson

Henrik Eriksson
Förbättringsakademin och Docent vid Chalmers, Teknikens ekonomi och organisation, Service Management and Logistics

 

7 Kommentarer
  1. Andreas
    Andreas says:

    I vilket nummer av tidskriften finns studien? Det ser ut som att alla utgåvor finns på sidan i länken, men jag hittar den inte i innehållsförteckningen.

    Utan att ha läst studien så undrar jag hur ni definierat vad som är ”bra” i fråga om resultat och bedömningskriterier?

    Skulle också vara intressant att veta hur den strategiska planeringen genomförts och överförts till verksamhetens praktik mer i detalj. Min erfarenhet av planeringsdagar (inom offentlig sektor) är att medarbetarna ofta åker därifrån inspirerade men att de snabbt stöter på vardagens bekymmer och dels inte har, eller kanske vågar prioritera tiden att införa de förändringar man diskuterat. Dessutom så har ju ofta (högre) ledning och medarbetare ”från golvet” separata planeringsdagar och kommunikationen däremellan är i bästa fall bristfällig och ofta enkelriktad.

    Svara
  2. Anna
    Anna says:

    Hej!
    Ni skriver såhär:
    ”For example, the main criterion ‘leadership’, out of 1000 points, had a weighting of 90 points from 1992–1998, 120 points from 1999–2003, and 150 points from 2004–2014. Suppose that an organization receives 50% in 1992 and 50% again in 2014, then their transformed values in the form of points, which are 45 points (50% of 90) and 75 points (50% of 150), respectively, are used for the data analysis. The maximum point that each applicant can have (that is, 1000 points) and the seven main criteria have remained the same for all years.”

    Varför har ni inte viktat mellan åren så att själva betyget/omdömet är era variabler? Så som ni gjort nu har ju vikten för faktorn relativt de 1000 poängen mest betydelse och inte vilket omdöme som getts företaget för resp. faktor respektive år? Eftersom 45 poäng ena året och 75 poäng andra året eg. motsvarar samma prestation, dvs 50%…

    Mvh
    Anna

    Svara
  3. Anders Fundin
    Anders Fundin says:

    Hej Anna!
    Tack för din fråga och visst har du en poäng. Även om just ledarskapskriteriet haft lite olika vikt över åren har det i realiteten inte utgjort ett större problem för de organisationer som arbetat med modellen över flera år utan de har utgått ifrån återföringsrapporten och utifrån det beslutat om nästa steg i sitt utvecklingsarbetet. Nu när SIQ Managementmodell lanserades 2018 fanns också diskussioner och förespråkare för att de olika resultatområdena skulle ha olika vikt, men till slut vägde argumentationen att ”inte krångla till det” tyngst och därför fick respektive resultatområde 100p vardera och det har nu två år senare visat sig fungera mycket bra. Tack för frågan, så vi fick chansen att förklara vårt resonemang lite.

    Med vänlig hälsning,
    Anders

    Svara
  4. Oskar
    Oskar says:

    Hej!
    Jag har svårt att hitta definitionen av vad som menas med strategisk planering i den vetenskapliga artikeln? Det skulle vara intressant att få ett svar på det.

    Med vänlig hälsning Oskar

    Svara
  5. Henrik
    Henrik says:

    Hej
    Strategisk planering ( och definitionen då) utgörs i det här fallet av beskrivningen, det vill säga de kriterium i SIQs modell, från 1992 och framåt som handlar om strategisk planering.

    mvh / Henrik

    Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *