Vilka kompetenser krävs för framgångsrik kvalitetsutveckling?

Att kunna hantera nya förutsättningar och att utveckla samverkan och affärsmodeller med kunder och intressenter är två nyckelutmaningar som beskrivs i SIQ:s rapport om organisationers främsta utmaningar. Att balansera kraven på förnyelse, utveckling och innovation, dvs. den externa effektiviteten, med kraven på resurseffektivitet, dvs. den interna effektiviteten, blir alltmer kritiskt i organisationers kvalitetsutvecklingsarbete.

I min kommande avhandling kretsar huvudtemat kring frågan om vad som faktiskt krävs för att utföra kvalitetsutvecklingsarbete som möjliggör och främjar bådeständigt förbättringsarbete och innovations- samt utvecklingsförmåga i organisationer.

Förvånansvärt lite forskning kring krav på kompetens

Trots att kvalitetsutveckling är ett relativt etablerat och välbeforskat fält går det att hitta förvånansvärt lite forskning som fokuserar på att förstå vilka kompetenser och praktiker som krävs. En huvudpoäng i avhandlingen är att vi egentligen inte vet vilka kvalitetsutvecklingspraktiker som kommer att behövas i framtiden. Inte heller vet vi riktigt hur vi, i morgon, skall jobba med de etablerade kvalitetsutvecklingspraktiker som finns idag. Förutom god förmåga att använda befintliga metoder och processer (eller metod- och processkompetens) blir därför anpassningsförmåga (eller kontextuell kompetens) och ”mjuka förmågor” (eller humankompetens) viktiga grundkompetenser i kvalitetsutvecklingsarbete.

Ny teknik, digitalisering samt nya sätt att arbeta i en omvärld som förändras allt snabbare ger alltmer medvetna och välinformerade kunder där ledtiderna på varu- och tjänsteutveckling blir allt kortare. Dagens och framförallt morgondagens organisationer bör i högre grad förbereda sig på att kunna hantera framväxande, eller emergentakundbehov. Detta kräver i sin tur emergenta sätt att arbeta vilket ställer särskilda krav på kompetenser hos de som skall arbeta med kvalitetsutveckling. Förmåga till kreativt tänkande och innovation (eller konceptuell kompetens) blir därför ytterligare en central grundkompetens.

Expansivt och adaptivt kvalitetsutvecklingsarbete

Två huvudsakliga inriktningar på kvalitetsutvecklingspraktiker presenteras i avhandlingen: expansivtoch adaptivt kvalitetsutvecklingsarbete. Expansivt kvalitetsutvecklingsarbete handlar till stor del om nytänkande och utveckling av nya lösningar och processer med ett kritiskt ifrågasättande förhållningssätt samt att man både tänker och gör på nya sätt. Adaptivt kvalitetsutvecklingsarbete präglas å andra sidan av effektivisering, produktivitet och förbättring av redan existerande lösningar och processer. Växlingen mellan adaptiva och expansiva arbetssätt blir en nyckelförmåga i emergenta arbetssätt. Det viktiga är alltså inte att definiera och hålla fast vid en uppsättning praktiker eftersom dessa sannolikt kommer att ändras eller bytas ut förr eller senare. Det viktiga är att utveckla och stimulera den individuella och organisatorisk förmågan och möjligheten att kunna byta roller, mellan expansivt och adaptivt kvalitetsutvecklingsarbete.

Detta så kallade rollberoendeär centralt och kan beskrivas som en funktion av både individuella och organisatoriska förutsättningar. Organisationer bör därför fokusera på interaktionen mellan medarbetare och organisation för att maximera utnyttjad kompetens. En av de centrala slutsatserna i avhandlingen är därför att benägenheten till handlingsfrihet i att utveckla nya arbetssätt samt att kunna växla mellan expansiva och adaptiva roller går att påverka både individuellt men även organisatoriskt. Förstår man hur kompetenser fungerar, både utifrån individuella och organisatoriska aspekter har man nyckeln till hur man bör organisera kvalitetsutvecklingsarbete på ett framgångsrikt sätt.

Håller du med?

Foto Jason Martin

Med vänliga hälsningar
Jason Martin

Doktorand, Linköpings Universitet

Här är artiklar (med DOI-nummer) som kopplar an mot innehållet:

  • Martin, J., Elg, M., and Gremyr, I. (2019), ‘Fit for purpose? Exploring competence in quality
    Management’, International Journal of Quality and Service Sciences, Vol. 11 No. 3, pp. 317–333. DOI:10.1108/IJQSS-06-2018-0054
  • Martin, J., Elg, M., Gremyr, I., and Wallo, A. (2019), ‘Towards a quality management competence framework: exploring needed competencies in quality management’, Total Quality Management and Business Excellence. DOI: 10.1080/14783363.2019.1576516
  • Gremyr, I., Elg, M., Hellström, A., Martin, J., and Witell, L. (2019), ‘The roles of quality departments and their influence on business results’, Total Quality Management and Business Excellence. DOI: 10.1080/14783363.2019.1643713
    Avhandlingen läggs fram och försvaras tisdag den 12/11 på Linköpings universitet.
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *